You are hereBåstad

Båstad


By admin - Posted on 21 september 2010

 Rekonstruktion av persondata för Båstad 1719 - 1870 av Bertil Koch (Utgåva juli 2001 )

Inledning
På grund av branden 1870, då bl a de gamla kyrkböckerna för Båstad och Hov blev lågornas rov, har det varit näst intill omöjligt att släktforska på dessa orter.

Med utgångspunkt från mantalslängderna, som finns bevarade i en nästan obruten årsföljd från 1719 (endast åren 1720-23, 1746 och 1752 saknas), och med stöd av bevarade bouppteckningar på landsarkivet i Lund har det varit möjligt att rekonstrura en hel del familjerelationer i Båstad, för i några fall upp till sex släktled.

Denna rekonstruktion är nu (juli 2001) klar för åren 1719-1870. Den finns i pappersformat på LLA och hos Bjäre Släktring. Pappersutgåvan innehåller ingress, karta över Båstad, förekommande tillnamn, personlista och parlista

Databasen omfattar ca 3126 personer och ca 734 föräldrapar.

På grund av det stora antal personer har jag delat upp personlistan i sex delar om ca 500 personer i varje

Listan är sorterad: förnamn, patronym, tillnamn, födår och varje person har 4 rader:
1. persondata, 2. hemvist, 3. kategori/civilstånd. 4. kommentar.

Raden persondata består av: IDnr_förnamn#patronym#födår#födort#dödår#dödort#BtP#föräldrapar

I tabellen nedan visas första och sista namn i varje del

Allmänt.
De gamla kyrkböckerna för Båstad förstördes vid branden där den 9 juni 1870. Från 1870 finns kyrkböckerna i behåll och från 1860 de avskrifter av kyrkböckerna som insänts till SCB.

Källor
Här presenteras resultatet av det arbete jag utfört för att i görligaste mån i en databas försöka återskapa person- och släktdata för de personer som mantalsskrevs i Båstad under åren 1719 - 1870. Underlag för denna rekonstruktion har varit mantalslängder (mtl) och bouppteckningar (bou) under aktuell tid samt bevarade dödlistor (döl) åren 1793 - 1810 och 1831 och husförhörslängder (hul) 1870 - 1876.

Uppgifter beträffande Båstad i "Torekovs kyrka 1658 - 1858" av Gunnar Bergström har utnyttjats liksom även Torgny Södermans "Erland Hederstierna. Sjöhjälten från Båstad".

För tiden före 1870 finns mantalslängder (mtl) bevarade (vid LLa eller Riksarkivet) i en nästan obruten följd från år 1742. Endast åren 1746,1752 och 1819 saknas. En god ersättning för mtl före 1741 utgör de utdrag ur dessa som för viss kontroll upprättades vid Riksens Ständers Kontor (RSK, tillgängliga på Riksarkivet) under tiden 1719 - 1765. För tiden 1719 - 1741 utgörs dock RSK under åren 1720 - 23 och 1741 endast av extrakt med summeringar, namnuppgifter saknas alltså.

Såväl mikrokort som originalhandlingar vid Riksarkivet och landsarkivet i Lund (LLa) har utnyttjats vid excerperingen.

Antalet rader ur mtl som införts i databasen är ca 23500. Endast personuppgifterna har införts. Av "pinntabellerna" med underlaget för den individuella beskattningen har endast årssummorna för hela orten avskrivits. De finns redovisade i appendix "Mtl-statistik".

Antalet aktuella bou är 531. Dessa har lästs vid LLa och införts in en separat databas. Endast "förstasidan" med släktuppgifter har utnyttjats.

Dödlistorna ger dagen för dödsfallet och ålder.

Husförhörslängder 1870- 1876 har i huvusak använts för att jämföra tomtnumreringeni mtl och för att erhålla mer deltaljerade persondata för dem som varit införda i mtl 1870.

Om ej utnyttjade källor.
Andra källor som också hade kunnat utnyttjats är mantalsuppgifter.

Mantalsuppgifter har inlämnats av den mantalsskrivne huvudmannen och innehåller bl a oftast födelsedata för familjens medlemmar. Långtifrån alla har emellertid lämnat dessa uppgifter och då excerperingen av även mantalsuppgifterna skulle förlängt mitt arbete med något år har jag nöjt mig med de uppgifter mtl har lämnat.

Innehåll i mantalslängderna.

Tomterna.
Tomterna i Båstad är t.o.m år 1730 onumrerade i mtl. Först år 1731 införs tomtnummer. Antalet tomter är från början ca 100 och ändras endast obetydligt fram till 1870 då deras antal är 109. Emellertid finns under hela den aktuella tiden ett 10-tal tomter som aldrig är bebodda. Flera tomter är under ett växlande antal år betecknade som öde. Dessutom är från 1742 och ett varierande antal år framåt tomterna 8, 9, och 10 förklarade "afbränd och obebyggd". Detta kan tillskrivas branden den 29 maj 1742.

För att underlätta hanteringen av personmaterialet före 1731 låter jag innevånarna 1731 bebo samma tomter bakåt i tiden och placerar (godtyckligt) på lediga tomtnummer personer som endast är mtl-skrivna före 1731.

År 1814 upprättar Alex. Ljungberg en karta över tomtplatserna i Båstad och ger dem en "ny" numrering. Till kartan fogar han en förteckning över tomtägarna och den numrering de har i mtl. Denna nya numrering påverkar inte numreringen i följande års mtl. Kartan visar förslag till uträtning av de större gatorna. En kopia av kartan bifogas. Här har jag retuscherat bort de föreslagna gaturätningarna då dessa gör kartbilden plottrig. Jag har även infört tomternas nummer enl mtl (baserat på Ljungbergs förteckning).

När prästbostället och klockarebostället inte är entydigt numrerade i mtl har jag givit dem nr Bås PR:1 resp Bås KL:1. Kårreds Mölla har numret Bås QW:1. (Om tomtbeteckningar se nedan)

Under några år förekommer registreringar på "fattighuset" och "på socknen". Dessa har jag givit beteckningarna Bås Fahu:1 resp Bås Påso:1. En grupp båtsmän är registrerade på Bås BM:1. Dummyfäder (se nedan) registreras på Bås Dum:1.

Tomtnamn
I mtl har tomterna inga namn. I hul 1870-76 dyker namn på tomter upp. Det är emellertid svårt att hänföra dessa namn till bestämda tomtnr. Följand namn förekommer: Dala, Korröds mölla, Kungsberget, Kungsskogen, Nybygget, Nyled, Oleborg, Sjötorpet, Tisdala, Yderhult (Ejderhult?), Åhus, Öremölla

Gatehus
förekommer endast något enstaka år på någon enstaka tomt och har därför inte tilldelats något speciellt nummer utan tilldelas en del i en delad tomt.

Mtl-listan
I databasen innehåller listan över mtl's rader kolumnerna: År, Rrad, tomt, fnr(fastighetsnr), text och kommentar. "Rrad" visar radens ordningsnummer vid excerperingen av ett års mtl'er. "fnr" är numret på en fastighet (se nedan) på tomten. "text" är mtl's huvudtext och "kommentar" innehållet i dess kommentarkolumn.

Rökar, matlag eller hushåll.
På en tomt kan en eller flera vuxna gifta eller ogifta män vara skrivna. De är då angivna med förnamn och patronymikon (ev tillnamn). Om flera män är skrivna på tomten är ofta angivet inhyses (ihs) för dem som inte betraktas som "ägare" av tomten. Emellertid förekommer ofta att flera män är skrivna utan att ihs anges: Hur skall man tolka detta ? Är tomten då delad på flera ägare? Detta framgår inte av mtl. Kanske skulle ett studium av domboken kunna ge besked om ev delning av en tomt på flera ägare. När det är "uppenbart" att flera familjer bor på samma tomt utan att vara betecknade som ihs har jag företagit en uppdelning av tomten i flera numrerade delar (fastigheter). När en tomtdel överges av en familj "upplåter" jag den åt nästa familj utan att veta hur överlåtelsen har skett. Begreppet inlogerad förekommer även men skillnaden till inhyses är för mig oklar. Samma person kan ett vist år betecknar ihs och och ett annat inlog.

Från ca 1800 innehåller mtl en kolumn för "behållna matlag". Det förekommer att begreppet rökar växlar med matlag. En modern benämning för dessa begrepp torde vara hushåll. (Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 p 30). Det förekommer att en person kan betecknas både som matlag och ihs. Felskrivningar kan ju förekomma och jag tolkar detta "dubbla budskap" så att en rimlig konsekvens över åren erhålles.

En tomt som inte är delad har beteckningen av typen Bås 1:1 som är beteckningen på tomt nr ett. En tomt som är delad på fem familjer (fastigheter), vilket t ex tomt nr 24 är, får delarna Bås 24:1, Bås 24:2, Bås 24:3.etc.

Persondata
Mtl ger för varje år framför allt namn (förnamn och patronym eller ev tillnamn) på tomtägare/brukare och inhysesbor upp till ca 63 års ålder och barn över skattefrihetsåldern (till en början 15 år. Den undre åldern för skattefrihet höjs emellertid med åren. Se Lext ovan). För åren 1766-67 är dock även barn under 15 år medtagna (underåriga). Dessutom ges förnamn på drängar och pigor. Endast drängar och pigor med patronymika är medtagna i basen (i begränsad omfattning).

Under hela den aktuella tiden saknas med få undantag namn på hustrur. Dessa anges endast när vederbörande är ägare till (eller förestår) fastigheten eller är änka. I övrigt är hustrurs existens endast markerad med "hust" eller "h" efter mannens namn. Undantag år åren 1862-64 då hustrurs förnamn är införda. I utdragen från RSK saknas helt antydan om hustrur utom år 1719 då i aktuella fall "h" är infört.

När födelse- och dödsår endast är ungefärligt kända efterföljs de av c. När de är mycket osäkra sätter jag cc.

Namnstavning.
Den ursprungliga stavningen av namn i mtl har bibehållits i excerperingen. Det förekommer emellertid ett flertal stavningar på en och samma persons namn. Per omväxlar med Pär och Pehr, Christensa med Kristina osv. Här har jag i den rekonstruerade namnlistan infört namnormering. Det torde inte vara någon svårighet att hitta under vilket förnamn en person skall sökas.

Bland tillnamnen är också variationsrikedomen stor. Så t ex ser man Skånberg, Skonberg, Schonberg, Schånberg. I rekonstruktionen har endast namnvarianten Skånberg använts. I övrigt har jag försökt rensa bort varierande bruk av bl a W och "förskönande h, men någon strikt enhetlighet har jag väl inte uppnått. Man får pröva sig fram vid namnsökningen!

Beträffande söner och drängar respektive döttrar och pigor växlar ofta benämningen under 1700-talet vilket naturligtvis leder till genealogiska problem. Orsaken till denna växling kanske är att söka i mtl's kolumnrubriker "Söner och drängar" resp "Döttrar och pigor" som alltså inte skiljer respektive kategorier åt. Man lägger även märke till att föräldrar som kommer på undantag kan uppträda som dräng resp piga hos sonen vilket naturligtvis försvårar identifieringen.

Före 1799 är det ovanligt att patronymika fryses som tillnamn för en eller flera medlemmar i en familj, men det kan förekomma. Om i mtl ett förnamn följs av ett patronym eller ett som tillnamn nyttjat patronym har inte alltid varit lätt att avgöra. OBS att en persons tillnamn inte alltid gäller även för barn eller syskon. Det förekommer även att en (son) i familjen slopar sitt patronymikon och ersätter det med ett "modernt" tillnamn. Speciellt gäller detta dem som är hantverkare eller sjöfolk.

Identifieringsarbetet.
Rekonstruktionsarbetet går i stort ut på att identifera upprepade förekomster av en person i datamaterialet. Det typiska förhållandet är att ett mansnamn med förnamn och patronymikon upprepas en följd av år på ett tomtnummer. Det är då i allmänhet rätt att anta att det är fråga om samma person. Om emellertid "Nils Nilsson h son Nils" upprepas ett antal år och sedan övergår i följden "Nils Nilsson ogt fader Nils h", är det väl uppenbart att son efterträder fader.

Om följden "Nils Nilsson h" efterträds av "Nils Nilsson Enkl" är det väl klart vad som har skett. Men nu förekommer att omgifte sker under samma år och då ger mtl inga klara tecken på att detta har skett. Möjligen tillkommer då plötsligt flera barn som alltså är över 15 år trots att mannens första gifte kanske skedde mindre än 15 år tidigare. I ett okomplicerat fall måste detta få tolkas som att ett omgifte skett utan att mannen varit bet "Enkl". På motsvarande sätt kan en änka gifta om sig inom året och hennes änkestånd uppenbaras inte annat än genom att ev barnen med den förre mannen nu är överförda till den nye mannen.

Speciellt komplicerat blir det i de fall att någon eller båda kontrahenterna har ett eller flera äktenskap bakom sig. Vem som då är far och mor till angiven son eller dotter kan bli knivigt att bena ut. Då får åren då de skilda äktenskapen ingicks och barnens födelseår utnyttjas.

Redovisning av rekonstruktionen

Individnummer
Varje person i databasen har sitt unika individnummer som endast tjänar som identifiering av personen i fråga. Dessa individnummer har ingen kronologisk signifikans.

Parnummer.
Varje par eller ensamstående förälder ges i databasen ett parnummer. Vid omgifte erhåller en person ytterligare ett parnr. De barn som med säkerhet kan tillskrivas ett par (ev ensamstående förälder) erhåller detta nr som "Barn till par" (BtP).

Genom att en individ är försedd med ett BtP-nr och, i förekommande fall även med egna parnummer är det möjligt att bygga släktträd.

Dummyfäder
Det förekommer att syskon utan föräldrar har identifierats. Utgående från syskonens patronym har då skapats en "Dummyfar" med syskonens patronym som förnamn och "Dummy" som patronym. Dummyfäder har placerats på den fiktiva tomten Bås Dum:1. Av "tekniska" skäl har de försetts med registreringsåret 1111. "Dummyfadern" har givits ett parnr vilket barnen erhållit som BtP-nr.

Hustrur vilkas förnamn är okända har givits förnamnet NN och ett tillnamn som utgörs av makens förnamn eller tillnamn följt av /M

Barn erhåller i regel ett patronymikon. När fadern har ett tillnamn ges barnen detta. För döttrar följs det av /F.

Dubbelregistreringar
Dubbelregistreringar har varit svåra att undvika vid personers flyttning mellan tomterna bl a när barn flyttar hemifrån t ex i samband med deras vigsel. Genomgången av bou har varit till stor nytta i det att bl a gifta döttrar kunnat identifieras. Vidare har barn från omgiften kunnat ges rätta fäder resp. mödrar.

Eliminering av dubbelregistreringar måste göras med stor omsorg annars är det lätt hänt att gifta barn får felaktiga föräldrar.

Databasens struktur.
Databasens struktur omfattar en "huvudfil" och flera hjälpfiler. I huvudfilen "personer" ligger alla registrerade personer identifierade av sitt unika ID-nr. Här finns förnamn, patronym och tillnamn samt vissa andra "fasta " data såsom födelse- och dödsdata, samt i förekommande fall även parnr och BtP-nr.

I hjälpfilen "par" finns uppgifter om de personer som är föräldrar, ensamstående eller i par, med lista över deras barn.

I hjälpfilen "hemvist" är samlade uppgifter för de sammanhängande perioder (första år - sista år) som en person vistats på en viss tomt i Båstad.

I hjälpfilen "status" anges perioderna för personens varierande status. Här anges alternativt man, hustru, barn, syskon, syskonbarn, barnbarn, far, mor och tjflk (dr eller pi) samt civilstånden ogift, gift, änk(a)(ling) och underårig (åren 1766-67).

I hjälpfilen "komm" är på sätt som ovan angivets övriga kommentarer samlade såsom "Tillsyningsman", "Kröppling", "Fånig", "Skeppare o Borgare i Halmstad" mm.

För att spara på utrymmet har i årtalen tusentalssiffran slopats i första årtalet och även hundratalssiffran i följande årtal.

Redovisning.

Beträffande namnnormering, se ovan under "Namnstavning".

För varje person ges följande fasta data: ID-nr, namn, födelsedata, dödsdata, parnr, barn-till-par-nummer (BtP) Vidare rad(er) med varierande hemvist, dvs fastigheter där personen varit bokförd med år för inflyttning och utflyttning. Rad(er) med varierande kategori. Rad(er) med varierande kommentarer.

I papperutgåvan är personlistan sorterad efter förnamn, patronym, tillnamn och födelseår.

Parlista.
Listan visar parnummer, mannens och kvinnans namn, födelseår, dödsår och BtP och även parets barn med IDnr, förnamn och efter barnens namn uppgift om barnens ev parnummer inom parentes. Denna parlista kan användas för att bygga anträd. Den är sorterad på parnummer.

Släktträd/anträd
Sedan man först har funnit en ana i personlistan går man via BtP-nr in i parlistan och bygger med dess hjälp en trädstomme bakåt och/eller framåt i tiden. Då har man erhållit berörda personers ID-nr och förnamn. Från personlistan fyller man därpå i alla i denna lista befintliga uppgifter och erhåller på så sätt ett fullständigt släktträd/anträd.

Yrke/verksamhet
Under den aktuella tiden saknas för de flesta män uppgift om yrke eller verksamhet. Följande lista visar i huvudsak de som förekommer:

Benämningar och verksamheter i Båstad 1719 - 1870
(Obs! Min strävan har varit att göra förteckningen så fullständig som möjligt)

Administration mm

befallningsman

hovjunkare

häradsskrivare

lantmätare

mantalskommissarie

stadsförman

stadsmätare

skeppsmätare

skolemästare

skollärare

väktare

postmästare

Affärsidkare

apotekare

bryggare, ättiks-

cigarrfabrikör

färgerifabrikör

garverifabrikör

gästgivare

handlande

krögare

läderfabrikör

mjölnare

nipperhandlerska

urfabrikör

Hantverkare

bagare

bokbindare

bödkare/tunnbindare

fällberedare

färgare

garvare

guldsmed

handskmakare

hattmakare

kopparslagare

murare

målare

pottemakare/krukmakare

sadelmakare

smed

snickare

skräddare

skomakare

svarvare

timmerman

urmakare

Kyrkans folk

Klockare

komminister

kyrkoherde

kyrkväktare

magister

prost

substitut

Lantbruk mm

lantbrukare

torpare

trädgårdsmästare

Marint folk

båtsman, stads-

båtsman, enrollerings-

fiskare

jungman

kronolots

lättmatros

lotsdräng

matros

sjökapten

sjökarl

skeppare

styrman

Medici

bataljonsläkare

med. doktor

veterinär

Militär

artillerist

båtsmanskorpral

fanjunkare

fänrik

kapten

korpral

konstapel

kvartermästare

löjtnant

mönsterskrivare

ryttare

sergeant

ryttmästare

överstelöjtnant

Tullare

besökare

jaktlöjtnant

strandridare

tullinspektor

tullnär

tullskrivare

vaktmästare

Observandum!

De här presenterade sammanställningarna gör inte anspråk på felfrihet. Om materialet skall användas vidare för genealogiskt arbete bör det obetingat kontrolleras mot originalen eller filmkopior.

Det totala antalet personer i databasen är ca 3126 (inkl ev multipelregistreringar) och antalet föräldrapar är ca 734

Saltsjöbaden i juli 2001

Bertil Koch

Sök